Rasens bakgrund
När man läser om Labrador Retrieverns historia blir det tydligt varför den är så uppskattad världen över. Det är en mångsidig hund som passar i många olika roller. Den har gjort stor nytta i samhället som både ledarhund och narkotikahund, och på senare tid även inom räddningstjänst.
För jägare är labradoren en skicklig apportör och eftersökshund. Samtidigt är den en populär familjehund tack vare sitt vänliga sätt, sin energi och sin lättlärdhet – en perfekt följeslagare i naturen.
Ursprung och teorier
Labradorens ursprung är inte helt klarlagt, och det finns flera teorier om hur rasen uppstod.
En teori berättar om en hund i England under 1500- och 1600-talet, kallad S:t Hubertshund. Den var svart, kraftigt byggd och användes till flera olika uppgifter. Man tror att fiskare tog med sig denna hund till Newfoundland, där den senare utvecklades vidare till labradoren.
En annan teori kopplar rasen till en portugisisk hund från byn Castro Laboreiro. Sjömän kan ha fört med sig denna hund till Newfoundland, där den bidrog till rasens utveckling. Det finns tecken på att liknande hundar fanns på Labradorhalvön redan i slutet av 1700-talet.
Vid början av 1800-talet talade man om två typer av newfoundländska hundar: en större och en mindre variant. Den mindre anses vara föregångaren till dagens labrador. Den beskrevs som snabb, uthållig, bra simmare och mycket arbetsvillig.
Arbete i Newfoundland
Fiskare upptäckte snabbt hur värdefull denna hund var. Den hjälpte till att hämta fiskeredskap, apportera fågel och dra mindre lass. En särskilt viktig uppgift var att simma i land med rep från båtar, vilket gjorde det möjligt att förtöja dem.
Klimatet krävde en tålig päls, vilket resulterade i den dubbla päls som labradoren fortfarande har idag – en tät underull och vattenavvisande ytterpäls. Den kraftiga svansen, ofta kallad “uttersvans”, fungerar som roder vid simning.
Hundarna kallades då “St. John’s dog” efter hamnstaden. Fiskare tog senare med dem till England, där de blev populära bland jägare.
Labradoren i England och Sverige
I England fick rasen namnet Labrador och utvecklades vidare genom korsningar med andra retrievers samt setter och pointer. År 1903 erkändes den officiellt som ras.
Till Sverige kom de första labradorerna i slutet av 1800-talet. En av de första kända var hanhunden Major, som visades på utställning 1897. Det dröjde dock till 1930-talet innan seriös avel tog fart.
Under 1970-talet ökade rasens popularitet kraftigt, och sedan dess har den varit en av de vanligaste hundraserna.
Användningsområden
Labradoren är främst en jakthund som arbetar efter skott och apporterar vilt. Den används också i eftersök och spårarbete. Tack vare sina egenskaper fungerar den även som servicehund, ledarhund och narkotikahund – och förstås som familjehund.
Många tränar också labradorer inom lydnad och olika bruksgrenar, trots att rasen inte klassas som brukshund.
Hälsa
Rasen anses generellt vara frisk, men vissa problem kan förekomma, såsom höft- och armbågsfel, ögonsjukdomar, övervikt och hältor. För vissa ögonsjukdomar finns idag DNA-test.
Mentalitet och egenskaper
En labrador ska vara glad, vänlig och social. Den är intelligent, samarbetsvillig och har en stark vilja att göra rätt.
Den behöver både motion och mental stimulans. Aktiviteter som apportering, spårning, lydnad eller sök passar den bra. Det viktigaste är att den får använda både kropp och hjärna.
Utseende och storlek
Labradoren är kraftigt byggd, kompakt och rörlig. Den har bred skalle, djup bröstkorg och starka bakben.
- Hanar: ca 56–57 cm
- Tikar: ca 54–56 cm
Pälsen är kort, tät och vattenavvisande. Svansen är tjock vid basen och smalnar av mot spetsen.
Färgerna är svart, gul (från ljus till rödaktig) eller brun. En liten vit fläck på bröstet kan förekomma.
Pälsvård
Labradoren är lättskött. Pälsen stöter bort smuts och kräver mest borstning under fällningsperioder. Bad sker vid behov.
Övrigt
Labradoren är en av de mest populära hundraserna, främst tack vare sitt vänliga temperament och sin lättlärdhet.
Det finns olika typer inom rasen – vissa är avlade för utställning och andra för jakt. Därför är det viktigt att fundera på vilken typ som passar bäst innan man skaffar en labrador.